Alldeles för många kvinnor är ofrivilligt defensiva i sin framtoning när de
framför budskap i samband med presentationer och andra professionella
talarsituationer. Det går att anföra alla möjliga biologiska, sociala och kulturella
skäl till varför det är så. Den diskussionen är viktig och intressant.
Min infallsvinkel kommer i denna text att springa utifrån de lingvistiska
mekanismer alla som talar använder sig av instinktivt. Blir vi medvetna om
dessa, gör tyst kunskap till medveten kunskap, ja då har vi verktyg som kan
hjälpa oss att motverka invanda, negativa psykologiska förhållningssätt som
ofta leder till försiktig och mer eller mindre defensiv muntlig kommunikation.
Detta i sin tur är en underskattad del av det komplexa samband som gör att
kvinnor fortfarande får stå undan för män när det gäller befattningar i
ledningsgrupper, styrelser, delägarskap m.m.
Vad handlar det då om? Jo, bland annat följande: Precis som alla andra
däggdjur påverkar vi människor varandra genom våra sätt att ”låta och vara”
med röst och kropp. Dessa, våra sätt att låta och vara, handlar om att sända
signaler, impulser, som leder till känslor. Känslor påverkar alltid mottagarens
reaktioner, hens sätt att tänka och förhålla sig till det som kommuniceras. Som
mottagare attraheras vi därmed av att den som talar och är i fokus äger
situationen, vi blir bekväma. Motsatsen gör oss obekväma, mindre benägna att
ta till oss det som sägs. Så fungerar våra hjärnor, vi är i alla sammanhang
psykologiska varelser.
Män har generellt, av naturen, tillgång till mer volym och kraft i sina röster. Det
innebär naturligtvis att det i sociala och professionella sammanhang är lättare
att göra sig hörd vilket i sin tur automatiskt skapar psykologiska fördelar. Detta
utnyttjas, oftast omedvetet, ibland medvetet, på kvinnors bekostnad.
Därmed finns det ett viktigt och angeläget kvinnoperspektiv beträffande
muntlig kommunikation i det professionella sammanhanget. Röstläge och
volym, vars funktion till stor del handlar om att trigga, attrahera och stimulera
till lyssning och interaktion, spelar här en betydande roll.
Så hur ska då kvinnor tänka för att kunna sända liknande signaler vad gäller att
ta plats som många män gör? Ska de härma männen? Nej, förstås inte. Eller jo
förresten, delvis, lite grand.
För hemligheten ligger i, bland annat, att i ”det skarpa läget” använda något
mer volym än i vanlig samtalston. Avgörande är då att den som talar ligger kvar
i sitt normala register. Då klingar rösten avspänt och tar plats på ett naturligt
sätt. Den som talar uppfattas som mjukt offensiv vilket vi som mottagare
intuitivt attraheras av oavsett om det rör sig om en ljusare eller mörkare röst.
Motsatsen, när en röst inte riktigt tar plats i ett rum eller klingar spänt därför
att talaren omedvetet förstärker volymen genom att också tala i ett högre
register än det normala, reagerar vi intuitivt negativt på. Som mottagare värjer
vi oss alltså instinktivt mot röster med defensiv framtoning eller röster som
klingar ansträngt. Vi reflekterar sällan över detta, vi bara reagerar.
Min uppmaning till dig som instinktivt lätt hamnar i en något försiktigare volym
eller tenderar forcera rösten är att, oavsett vad du känner och vad ditt
muskelminne ger uttryck för, gå emot impulserna. Kom ihåg att det som är
ovant nästan alltid är utanför komfortzonen. Det gäller vad vi än ägnar oss åt –
när vi försöker erövra ett nytt ackord på gitarren, när vi utvecklar vår golfswing.
Eller när vi testar att på ett naturligt sätt ta mer plats med rösten.
Så höj röststyrkan från normal samtalston till bara ”snäppet” förstärkt
anförandeton (men som sagt i ditt normalregister). Det fascinerande är att
plötsligt upptäcker du att det bär. Inte bara mottagarna påverkas positivt, du
påverkar också dig själv, du ”sätter igång” dig själv. Och – du får kommandot
över talarsituationen, du är inte offer för omständigheter du inte har koll på.
Du äger.
Som mottagare vill vi inget hellre.
(I sammanhanget är det av vikt att förstå att en röst inte ska göras om. Är ditt
normala register ljust så är det där du ska ligga, försök aldrig göra rösten
mörkare än den är av naturen, återigen: det är den något förstärkta men
avspända rösten vi ska komma åt.)
Комментарии